Ändrat resande vid nya förutsättningar – exempel från ett år med covid-19

4. Samhällsplanering, governance och omställning
Lena Smidfelt Rosqvist¹ , Lena Winslott Hiselius², Emeli Adell^1
1 Trivector Traffic
² Lunds universitet, LTH

Introduction
Bakgrund: Med coronapandemin har följt stora förändringar av vårt resande, både till arbete och för andra ärenden. Att vi har förändringar i antal resor och reslängder är inte förvånande men det är intressant att förstå hur vi ändrar vårt beteende vid olika typer av resor. Vilka resor blir kvar, vilka förändras och vilka försvinner. Att covid-pandemin pågått under så lång tid och med olika nivåer av restriktioner och rekommendationer gör också att vi kan få pusselbitar till att förstå hur snabbt förändrade förutsättningar påverkar vårt resbeteende, och om förändringar blir långvariga. Olika grupper kan också reagera olika. Att studera och förstå dessa förändringar ger inte enbart ge svar på effekter orsakade av coronapandemin utan även genom det unika i situationen väsentligt bidra med kunskap till nytta i omställningen av transportsystemet post-corona.

Metod: Genom att använda data från en kontinuerligt pågående panel från en resvaneapp analyseras resvanedata från före pandemin (2019 till februari 2020) och under fyra olika perioder restriktioner mellan mars 2020 och februari 2021: Initial fas, Lättade restriktioner under semester, Lättade restriktioner under hösten och Succesivt åtstramade restriktioner. Analyser görs för att ge en så omfattande bild som möjligt av olika anpassningsstrategier.

Resultat och slutsatser: Anpassningar i resandet skedde direkt när restriktionerna infördes, med både minskningar i antal resor per person och dag och i reslängd per person och dag. Mest påverkades arbetsresor men även reslängder för fritidsresor och serviceresor påverkades. Män och kvinnor verkar använda lite olika anpassningsstrategier. Kvinnor bytte färdmedel men gjorde också färre resor totalt sett medan män initialt inte gjorde färre resor. Både män och kvinnor reste totalt sett kortare sträckor jämfört med samma period innan pandemin.Under perioderna när restriktionerna lättades återgick det totalt antalet resor till nivåerna innan pandemin, dock gjordes färre arbetsresor.

Vid åtstramade restriktioner senhöst och vinter 2020 minskade resorna minst lika mycket som i första perioden. Här gör också män färre resor än innan pandemin (vilket de inte gjort tidigare under pandemin).

Arbetsresor är de som påverkats i störst utsträckning. Fritidsresor och serviceresor i mindre utsträckning, även om man tenderar att göra dem närmre hemmet (reslängd per resa är kortare).

Generellt kan konstateras att antalet resor påverkas olika i olika perioder och för olika grupper där kvinnor minskar mängden resor i större utsträckning. Samtidigt kan konstateras att den vardagliga ”vistelseytan” är mindre då reslängderna per person och dag är kortare i alla perioder förutom semesterperioden.

Det är intressant att konstatera att trots att det funnits kraftiga restriktioner när det gäller kulturella aktiviteter och träningsmöjligheter så sker i princip samma mängd fritidsresor även under pandemin. Sannolikt är att dessa har fått annan karaktär, andra typer och målpunkter.

Resultaten visar också att vi är relativt snabba på att anpassa oss till nya förutsättningar, både när vi måste (restriktioner införs) och när de försvinner. Detta är både glädjande och problematiskt, glädjande då det kan visa att negativa förändringar inte nödvändigtvis behöver bli bestående, men problematiskt i den aspekten att de visar på vikten av ett kontinuerligt arbete för att få bestående  hållbara beteendeförändringar.