Modell för regional cykelplanering med hänsyn till folkhälsa och social hållbarhet

11. Cykling och gångtrafik
Christian Dymén¹ , Joakim Fors¹, Emeli Adell¹, Henric Storswedh^2
1 Trivector Traffic AB
² Trafikverket

Introduction
Ökad och säker cykling har idag stor potential att bidra till en hållbar tillgänglighet och de transportpolitiska målen samt i arbetet med Agenda 2030. Cykling är en viktig del i framtidens transportsystem samtidigt som cyklingen ger stora samhällsnyttor såväl som individuella nyttor. Många resor som skulle kunna företas med cykel görs med bil eller kollektivtrafik, vilket ger större utsläpp och mindre nivåer av fysisk aktivitet. En viktig anledning till att inte fler cyklar är att det upplevs som otryggt eftersom en stor del av infrastrukturen som man kan cykla på är i blandtrafik. Det kräver att det finns en trygg infrastruktur att cykla på i och utanför städer.

Dagens planeringsprocess för regionala cykelvägar bygger i huvudsak på den så kallade Kågeson-modellen som togs fram av dåvarande Vägverket 2007 i en tid då elcyklar var en sällsynthet och arbetsmarknadsregionerna var mindre. Kågeson-modellen är enkel och rättfram och är en så kallad gravitationsmodell där fågelvägsavståndet mellan två orter och orternas storlek avgör om en efterfrågan på cykelväg finns. Den hanterar framförallt arbetspendling. Denna modell har några år på nacken och behöver uppdateras eftersom viktiga modellparametrar förändrats, bland annat kan man anta att medelhastigheten för cyklister höjts till följd av elcyklarna. Modellen behöver även uppdateras med nya typer av cykelinfrastruktur som har tillkommit i VGU2020, bland annat sommarcykelvägen och bymiljöväg som är billigare att anlägga.

Syftet med projektet är att utveckla den regionala cykeltrafikplaneringen så att fler typer av nyttor, cykelbehov och kostnader tas med i planeringsprocessen, inklusive sådana kopplade till social hållbarhet och folkhälsa. Inom projektet har en uppdaterad modell för regional cykelplanering tagits fram som kan användas av flera olika aktörer i planeringsprocessen, i tidigt skede i arbetet med att ta fram regionala och nationella transportplaner. För att kunna ta fram en modell som är användbar för både Trafikverket och regionerna har den nuvarande regionala cykelplaneringen kartlagts noggrant genom litteraturgenomgång och intervjuer. Modellen har därefter testats på Södermanland och efter justeringar implementerats för hela Sverige. Modellen bygger på en utbuds- och efterfrågemodell som beaktar:

1. Efterfrågan för resor med cykel och elcykel för olika ärenden utifrån svenska och nederländska resvaneundersökningen
   
   
2. Utbudet och kvaliteten på infrastrukturen med utgångspunkt i VGU
   
   
3. Infrastrukturprioriteringar där folkhälsa, socioekonomi och etnicitet beaktas
   
   

Den nya regionala cykelmodellen har inkorporerats i en QGIS-applikation med data för hela Sverige. Ett arbete sker parallellt på Trafikverket för att möjliggöra en integrering av modellen i Trafikverkets processer.

Intressanta slutsatser dras då körningar för Södermanland, utifrån Kågeson-modellen, jämförs med körningar utifrån den nya regionala cykelmodellen. Resultat från körningar av Kågeson-modellen visar att delar av pendlingsstråk mellan orter redan är utbyggda men att vissa kopplingar saknas. En helt annan bild målas upp då den nya modellen körs, eftersom den beaktar flera typer av resor, för olika ärenden, för både elcykel och cykel. Behovet av infrastruktur visar sig vara både större och mer mångfacetterat, och den nya modellen kan exempelvis visualisera de 100 mest prioriterade kilometrarna för olika infrastrukturtyper, med fördelningsprincip där exempelvis områden med lägre socioekonomi och sämre folkhälsa prioriteras.