Spårväg, BRT och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter

5. Trafiksäkerhet
Frida Odbacke1 , Hanna Wennberg1, Aliaksei Laureshyn2, Carl Johnsson2
1 Trivector Traffic AB
2 Lunds universitet (LTH), Institutionen för Teknik och samhälle
Många städer och regioner planerar för högkvalitativ kollektivtrafik med god kapacitet som en del i ett hållbart transportsystem. Men hur påverkar införandet av spårväg och BRT-liknande kollektivtrafiksystem oskyddade trafikanter? Hur bör dessa kollektivtrafiksystem utformas för att säkerställa både kollektivtrafikens framkomlighet och trafiksäkerhet och trygghet? Dessa frågeställningar belyses i föredraget med utgångspunkt i resultaten från två forskningsprojekt.

Få studier har haft möjlighet att göra före- och efterstudier i samband med införande av en ny anläggning. I Lund gavs den möjligheten genom byggandet av ny spårväg som öppnade för trafik december 2020. I ett forskningsprojekt finansierat av Skyltfonden har Trivector tillsammans med LTH studerat hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, både objektivt och subjektivt, påverkas av införandet av spårväg. Vägkantsintervjuer har gjorts med gående och cyklister före och efter spårvägstrafiken startade och under september 2021 genomförs interaktionsstudier/ beteendeobservationer på flera spårvägsövergångar samt en expertworkshop. Följande frågeställningar kan vi belysa i slutet av 2021 då projektet avslutas:

Några av frågeställningarna har redan belysts i ett examensarbete under våren 2021 av LTH-studenterna Julia Bengtsson och Josephine Gertsson. Studenterna gjorde observationsstudier vid två spårvagnshållplatser i Lund: vid Universitetssjukhuset som är en sidoförlagd hållplats och vid Telefonplan som är en mittförlagd hållplats. Vid båda hållplatserna finns två övergångar för gående och cyklister: en signalreglerad och en utan signalreglering. Studenterna konstaterar att identifierade riskfyllda beteende inte varierar mellan de signalreglerade och icke-signalerade övergångarna, men däremot är andelen riskfyllda beteenden större vid Universitetssjukhuset än Telefonplan vilket kan bero på att spåren är förlagda på olika sätt. Det konstateras också att sannolikheten för riskfyllda beteenden ökar om en trafikant går eller cyklar i grupp. Även otydligheten med släckta signaler (att det inte lyser grönt – endast rött) diskuteras samt att de oskyddade trafikanterna riskerar att följa fel signal i de raka passagerna där både körbana och spårväg ska korsas direkt efter varandra.

Spårväg har stora likheter med BRT-liknande kollektivtrafiksystem när det gäller utformning och prioritering i stadens trafiksystem och i förhållandet med gående och cyklister. Till exempel är frågan om mittförlagda kontra sidoförlagda hållplatser gemensam. Ofta diskuteras också BRT-system och spårväg som två olika möjliga lösningsalternativ för stadens kollektivtrafiksystem. Augusti 2021 startade Trivector ett forskningsprojekt med finansiering av Skyltfonden där vi belyser hur BRT-liknande kollektivtrafiksystem i Sverige, i jämförelse med spårväg och annan kollektivtrafik, påverkar trafiksäkerheten och vilka utformningsprinciper som bör användas för BRT-systemen för att säkerställa såväl trafiksäkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter som kollektivtrafikens framkomlighet. Projektet antar ett hela-resan-perspektiv på trafiksäkerheten med utgångspunkt i människors användning av transportsystemet som gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer och i ett uppmuntrande av mer hållbart resande. Vi avser att i fördraget lyfta fram resultat från den pågående kunskapssammanställningen och olycksanalysen i kollektivtrafikstäder.