Trafikverkets årliga byggstartsredovisning – synpunkter och förbättringspotential

1. Transportekonomi och politik
Anders Ljungberg1 , Linda Ramstedt1, Björn Olsson1
1 Trafikanalys

Bakgrund
Trafikverket ska årligen förse regeringen med förslag på objekt i den nationella transportplanen som ska byggstarta följande tre år och vilka objekt som bedöms kunna förberedas för byggstart efterföljande tre år. Trafikanalys granskar detta.

Metod
Granskningen inkluderar aktuella beslutsunderlag vilket innefattar Trafikverkets byggstartsförslag samt bakomliggande samlade effektbedömningar (SEB) och anläggningskostnadskalkyler (AKK). Även Trafikverkets interna styrdokument som byggstartsförslaget baseras på har studerats.

Granskningen undersöker i stort om Trafikverket levererat det regeringen efterfrågat, om byggstartsförslaget är transparent och tydligt samt om redovisningen och underliggande material är lättillgängligt. Byggstartsförslaget i sin helhet undersöks, liksom ett urval om 27 AKK respektive SEB för objekten

Resultat och slutsatser
Trafikanalys undersökning inkluderar en granskning av objekten i vårt urval, där vi undersöker statusredovisning, processefterlevnad av SEB:ar och AKK:er samt hur osäkerheter och risker hanteras. Utifrån detta lyfter Trafikanalys fem brister av mer generell art som regeringen bör uppmärksamma.

Frågan hur kostnadsökningar ska beaktas när objekt föreslås till byggstart och förberedelse för byggstart behöver tydliggöras. Trafikanalys menar att det inte är klarlagt om de objekt som förslås till byggstart och förberedelse för byggstart uppfyller dagens krav enligt direktivet. Baserat på tidigare års kostnadsfördyringar och att det i dagsläget också finns osäkerheter kring framtida kostnader är det inte klarlagt att objekten med stor sannolikhet kan genomföras på det sätt och till de kostnader som ryms inom planeringsramen.

Generellt är det problematiskt att underlagen för objekt som är ett resultat av storstadsförhandlingar inte granskas av Trafikverket. Beslutsunderlagen är inte samlat hos Trafikverket, trots att det finns mandat för detta enligt det uppdaterade direktivet. Det förefaller otillfredsställande att Trafikverket inte granskar och redovisar aktuella statusuppgifter gällande samhällsekonomi och anläggningskostnader för dessa objekt.

Det är viktigt att Trafikverket granskar och säkerställer att de anläggningskostnadskalkyler som tas fram är framtagna med rätt metodik och följer egna riktlinjer och rutiner. Vi har i årets granskning sett att framtagandet av kostnadskalkyler i stort följer interna riktlinjer och rutiner för de objekt som helt hanteras av Trafikverket. Vi vill dock även i år uppmärksamma regeringen på att det är sårbart att det i princip bara är en person på Trafikverket som har i uppgift att granska dessa underlag nationellt i samband med framtagandet av byggstartsförslaget och vid granskning av de samlade effektbedömningarna.

De samlade effektbedömningarna ger generellt sett lite information om osäkerheterna och riskerna med ett objekt. Effektbedömningarna är ofta bristfälligt kommenterade. Det är en stor brist att resultaten av känslighetsanalyserna av den samhällsekonomiska kalkylen för ett objekt inte kommenteras, eller på något sätt beaktas. Resultaten av känslighetsanalyserna kan ge värdefull information om objekts robusthet, riskfaktorer och möjligheter.

Klimatredovisningen i Trafikverkets byggstartsredovisning bör med tanke på Sveriges klimatfokus utvidgas. Det finns i dagens SEB:ar information kring klimateffekter som inte beaktas eller lyfts fram i Trafikverkets byggstartsförslag. I SEB:ar bör klimatkalkylens resultat redovisas på andra sätt för att spegla objektens totala klimatutsläpp under byggnation, reinvestering, drift och underhåll samt trafikering.