Tillgänglighetsverktyg för att förstå och skapa hållbar tillgänglighet i staden
4. Samhällsplanering, governance och omställningHanna Wennberg2, Annika Nilsson1
1 Göteborgs stad, Göteborg, Sverige
2 Trivector Traffic AB, Lund, Sverige
Introduction
Många kommuner, däribland Göteborg, har mål om att främja tillgängligheten med hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik i staden. Det finns ett behov av att förstå vilka tillgänglighetsförutsättningarna är i olika delar av staden med olika färdsätt, både i övergripande uppföljning och i utredningar på en mer detaljerad nivå för att kunna bidra till och skapa en mer hållbar tillgänglighet.
Mot denna bakgrund påbörjade trafikkontoret Göteborgs stad 2020 ett arbete med att ta fram områdesbaserade tillgänglighetsmått. Tillgänglighetsmåtten beskriver ett områdes tillgänglighet till målpunkter, såsom arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter m.m., med hjälp av hållbara färdmedel. Tillgänglighetsmåtten presenteras i ett kartbaserat verktyg som implementeras under hösten 2021 för att helt färdigställas under 2022.
Den hållbara tillgängligheten definieras för trafikkontorets tillgänglighetsmått som ”Den lätthet med vilken människor kan nå utbud och aktiviteter de har behov av i samhället som leder till en mer hållbar utveckling av transportsystemet och bidrar till valfrihet och robusthet.”
Tillgänglighetsmåttets utformning tar avstamp i forskning som är gjord inom området och har, baserat på dessa forskningsstudier, grupperats i ärendetyper samt efter färdmedel. Tillgänglighetsmåtten kan användas var för sig eller sammanvägda för att beskriva ett områdes tillgänglighet. Ärendetyperna är grupperade i Arbete och skola, Service och handel, Kultur och föreningsliv, Rekreation samt Transport. Färdsätten är Kollektivtrafik, Cykel, Gång, Mobilitetstjänster samt Bil. De enskilda måtten kan viktas sinsemellan och slås samman till ett index för ett visst färdmedel eller för en viss ärendetyp. Det finns även exempel på index för särskilda tillämpningsområden, som exempel vis beslutsunderlag för bedömning av parkeringsbehov vid exploateringar.
Genom intervjuer med tjänstepersoner på trafikkontoret inom olika verksamhetsområden har ett flertal användningsområden för tillgänglighetsmåtten identifierats. Arbetet med att ta fram tillgänglighetsmått har inledningsvis fokuserat på mått för nulägesbeskrivning och bristanalyser på områdesnivå. Andra tillämpningar som kan vara aktuella i ett senare skede är till exempel uppföljning, utvärdering och olika känslighets- och scenarioanalyser.
Användningsområden inom nulägesbeskrivning och bristanalyser kan t. ex. vara detaljplanering (bebyggelseplanering), planering av mobilitets- och parkeringsåtgärder, planering för cykel- och gångtrafik samt planering av infrastrukturåtgärder m.m. När det gäller användningsområden inom uppföljning och utvärdering kan nämnas utvärdering av strategier och mål. Ett ytterligare användningsområde som har identifierats är analyser av tillgängligheten i Göteborg kopplat till utredning av 15 minuters staden.
Tillgänglighetverktyget bidrar till att stadsplaneringen lättare kan styra mot stadens samlade uppsatta mål då dess definitioner och avgränsningar är kopplade till stadens styrande dokument. (Av de styrande dokumenten kan särskilt nämnas Trafikstrategi, Målbild för Stomkollektivtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille samt Jämlik stad.) Tillgänglighetsmåtten kan även användas för uppföljning av mål samt bristanalyser kopplat till de styrande dokumenten. Användning av tillgänglighetsmått i planeringsarbetet bidrar till enhetliga bedömningsgrunder och bidrar till rättvis bedömning av olika platsers kvaliteter. En utmaning i utvecklingsarbetet av tillgänglighetsmått och -verktyg har varit att utforma mått som är rimliga att utföra analys för och som medger intuitiv tolkning men ändå beskriver verklighetens komplexitet på ett rättvisande sätt.