Mer hållbarhet i de regionala transportplanerna?

4. Samhällsplanering, governance och omställning
Emma Lund¹ , Christian Dymén¹, Kristoffer Levin¹, Hanna Wennberg^1
1 Trivector Traffic AB

Introduction
Hur vi planerar och utformar transportsystemet har en stor inverkan på såväl miljö och klimat som social hållbarhet. Den långsiktiga planeringen av infrastruktur i Sverige sker genom nationell plan för transportinfrastruktur samt länsplaner för regional transportinfrastruktur (även kallade länstransportplaner). De långsiktiga planerna gäller för 12 år, men revideras vart fjärde år. De länstransportplaner som tagits fram det senaste året (2021) kommer att gälla för perioden 2022–2033. I planerna fastslås de åtgärder i transportinfrastrukturen som är tänkta att genomföras under perioden och det finnas alltså en möjlighet att genom lämplig åtgärdsmix styra utvecklingen av transportsystemet i mer (eller mindre) hållbar riktning. Men frågan är: blev det mer hållbarhet i länstransportplanerna?

Under 2021 har Trivector medverkat i arbetet med länstransportplaner för ett stort antal regioner och genomfört hållbarhetsbedömningar för planförslagen. Hållbarhetsbedömningarna har utgjorts av en strategisk miljöbedömning som utmynnar i en miljökonsekvensbeskrivning och i flera regioner har även en social konsekvensbedömning gjorts. Trivector har utfört bedömningar på likartat sätt i regionerna utifrån bedömningskriterier rörande såväl miljöaspekter (utifrån miljöbalken) som sociala aspekter, och samlat bedömningarna i en överskådlig matris. Utgångspunkten är de samlade effektbedömningar som gjorts för vissa åtgärder (till exempel för större väg- och järnvägsobjekt) och generell kunskap om effektsamband för olika åtgärder. För den sociala konsekvensbedömningen har även GIS-underlag i form av exempelvis socioekonomiska och demografiska förutsättningar i regionerna använts.

Föredraget utgår från de hållbarhetsbedömningar som gjorts för regioner såsom Örebro, Kronoberg, Västmanland, Gotland, Skåne, Uppsala, Sörmland, Halland och Stockholm. Generella slutsatser och lärdomar, liksom konkreta exempel, presenteras och diskuteras. För några av regionerna har Trivector även gjort hållbarhetsbedömningar i föregående planperiod och kan göra jämförelser mot hur arbetet såg ut då. Föredraget kommer att belysa exempelvis:

• Hur väl fångar länstransportplanerna möjligheten till ett mer hållbart transportsystem genom de åtgärder som inkluderats, såväl vad gäller miljö som social hållbarhet?
• Vilka är knäckfrågorna för länstransportplanen när det gäller hållbarhet och vilka är målkonflikterna?
• Vad bör olika aktörer (regeringen, Trafikverket, regionerna själva) beakta och hantera inför kommande revideringar av länstransportplaner för att ge större möjlighet att inkludera miljöaspekter och sociala aspekter i planerna?

En utgångspunkt för länstransportplanerna är bland annat det direktiv till åtgärdsplanering som fastslås av regeringen som ger de ekonomiska ramarna för länsplanerna. Förutsättningar för planeringen ges också genom Trafikverkets inriktningsunderlag (som kom i oktober 2020) och i Infrastrukturpropositionen med regeringens förslag på inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 som presenterades i april 2021. Många regioner avvaktar proposition och direktiv. Denna planomgång fanns det enligt Trivectors erfarenhet en ambition hos regionerna att genomföra processer som medger en hållbarhetsbedömning som påverkar slutresultatet i större utsträckning och inte bara resulterar i ett dokument. Den sena ankomsten av direktiv och infrastrukturproposition har skapat osäkra förutsättningar och delvis gjort att processen försenats. Att framtagandet av planerna på regional nivå är politiska processer med ledtider måste också beaktas.