Så kan fastighetsnära bilpooler fungera bättre

6. Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel
Axel Persson¹ , Helene Carlsson², Björn Wendle^1
1 Trivector
² Stockholms stad

Introduction
Under de senaste åren har en hel del bilpooler i svenska städer etablerats i fastighetsnära lägen genom att de har lokaliserats på kvartersmark, inom fastighetsprojekt knutna till ”gröna parkeringstal” eller i samarbete med olika fastighetsägare. Detta har varit en viktig del av nyetablering av bilpooler i såväl större som medelstora städer. Trots detta har denna praktik inte närmare studerats, varken vad gäller omfattning eller hur pass väl det fungerar. Utifrån detta har syftet med denna studie varit att kartlägga och utvärdera etableringen av fastighetsnära bilpooler i Stockholm, och få en djupare förståelse för hur de kan göras mer attraktiva. Även om studien genomförts i Stockholm pekar resultaten från intervjuer att det fungerar på liknande sätt även i andra svenska städer.

Ett av de viktigaste resultaten är att i tidigt skede och i etableringsfasen av bilpooler utveckla samverkansformerna mellan fastighetsutvecklare och bilpoolsföretag vad gäller kommunikation med framtida användare. Med bättre fungerande samverkan kan kommunikationen bli effektivare och leda till att kunderna (användarna) får bättre kännedom om bilpoolerna och dess funktioner och ger därigenom uppnås ett större nyttjande av fordonen. Även kontinuerligt i driftsfasen är det viktigt att ha ett fortlöpande samarbete mellan fastighetsägarna och bilpoolsföretag. Ett annat behov, som lyfts fram särskilt av fastighetsutvecklare, är att bilpooler skulle kunna samordnas bättre mellan olika fastighetsprojekt inom ett större område.

Utvärderingen visar även att Stockholms stads gröna parkeringstal har varit ett viktigt incitament för fastighetsutvecklare att inkludera bilpooler (och andra mobilitetstjänster) redan i planeringsskedet av nya stadsutvecklings- och exploateringsprojekt. Även bilpoolsföretagen anger att de gröna parkeringstalen har varit viktiga för etablering av bilpoolslösningar i nya fastigheter, även om det än så länge är relativt få fastighetsnära bilpooler realiserade i Stockholm (många projekt är fortfarande i utvecklingsfas eller under byggnation). 

Studien rekommenderar att utveckla uppföljningen av gröna parkeringstal, och specifikt uppföljningen av bilpoolerna, för att få bättre förståelse för utvecklingen och ett större generellt lärande. En viktig rekommendation är även att utarbeta en handlingsplan för delad mobilitet. En handlingsplan skulle kunna accelerera utvecklingen av delade mobilitetstjänster i hela staden, och ge en bättre tillgänglighet till olika slags delade fordon. I presentationen kommer fler reaultat delges som kan fungera som råd till de för sammanhanget centrala aktörerna fastighetsutvecklare, fastighetsägare, bilpoolsföretag och kommun.

Studien baseras på en kort genomgång av ett antal tidigare uppföljningar av fastighetsnära bilpooler, samt på nya intervjuer med bilpoolsföretag och fastighetsaktörer i Stockholm. För att få en djupare förståelse för hur bilpoolerna fungerar och vilka olika utmaningar som finns har intervjuer med respektive aktörsgrupp genomförts. Utöver detta har kartläggningen sammanställt data om vilka bilpooler som finns i fastighetsnära lägen. 

Studien är gjord under 2020-2021, inom ramen för det europeiska utvecklingsprojektet SuSMo (Sustainable Shared Mobility). SuSMo som syftar till att förbättra förutsättningar för hållbar delad mobilitet. Trivector och Stockholms stad är båda partners i SuSMo där även städer som Bologna, Madrid och Sofia deltar.